Inerventionsmetoden


Inerventionsmetoden bygger på att stimulera antagonisten till den spastiska muskeln med svag elektrisk ström i syfte att utlösa så kallad reciprok inhibering, en kroppsegen reflex som minskar spänningen i den spastiska muskeln.

Reciprok inhibering innebär att kroppen reflexmässigt reagerar genom att hämma antagonisten till en muskel som aktiveras. I normalfallet aktiveras muskler av nervsignaler med ursprung i det centrala nervsystemet men med Mollii ersätts dessa nervsignaler med elektrisk stimulering från elektroderna.

Antagoniststimulering av enstaka muskler hos patienter med spasticitet har visat sig leda till en ökad reciprok inhibering och i olika studier av antagoniststimulering har förbättringar uppmätts på bland annat Zancolli-skalan, greppstyrka, finmotorisk förmåga, rörelseomfång, gångförmåga och hållning. (Perez 2003, Wright et al. 2013, Chung et al. 2010, Scheker 2009, Ozer et al. 2006, Al-Abdulwahab 2009).

Antagonisthämning kan användas i kombination med andra typer av behandlingar och hjälpmedel. En studie visar bland annat att en kombinationsbehandling av antagonisstimulering och ortoser hos barn med cerebral pares minskade spasticiteten mer än vad behandlingarna var för sig gjorde hos samma patientgrupp. (Scheker 2009).

Ett hinder för tidigare forskning av effekterna av antagoniststimulering har varit svårigheter i att vid upprepade tillfällen kunna stimulera ett flertal muskler på ett repeterbart sätt. Det vore tidskrävande och besvärligt för forskare att koppla på och av sladdar, elektroder och kontrolldosor för sådana studier. För en större studie behöver dessutom ett flertal patienter behandlas vid upprepade tillfällen. Genom Molliis inträde är det nu möjligt att bedriva forskning av upprepad antagoniststimulering mot spasticitet på ett genomförbart sätt.

Inerventions genomförde under våren/sommaren 2012 två parallella projekt tillsammans med forskare på Karolinska Institutet där dels den kliniska nyttan av Elektrisk muskelstimulering vid spasticitet utvärderades, och dels kostnadsnyttan av att använda behandling med inerventionsmetoden i hemmiljö istället för traditionella behandlingar. Resultatet av dessa pilotprojekt visar på goda patientresultat i kombination med besparingsmöjligheter för vårdgivare jämfört med dagens vård. Rapporterna från dessa studier finns till höger på denna sida.

Trots de ovan nämnda projekten och de förbättringar vi sett på våra användare är vi ödmjuka inför behovet av mer forskning för att mäta och värdera effekten av upprepad antagoniststimulering av flera muskler. Bland annat saknas oberoende RCT (randomized clinical trial). I dagsläget stöttar därför Inerventions en oberoende klinisk forskningsstudie i form av en RCT av effekterna av Mollii som utförs på en större mängd patienter vilka följs under flera månaders tid. Denna studie, som omfattar både patienteffekt och hälsoekonomiska aspekter av metoden, får också stöd från statligt håll.

Referenser
Perez, M. A., Field-Fote, E. C., Floeter, M. K. (2003). Patterned Sensory Stimulation Induces Plasticity in Reciprocal Ia Inhibition in Humans. The Journal of Neuroscience, 23(6):2014–2018.

Wright, P. A., Durham, S., Ewins, D, J et al. (2013). Neuromuscular electrical stimulation for children with cerebral palsy: a review. Arch Dis Child 97:364–371.

Chung, B. P. H., Cheng, B. K. K. (2010). Immediate effect of transcutaneous electrical nerve stimulation on spasticity in patients with spinal cord injury. Clin Rehabil 24: 202–210.

Scheker, L. R., Chesher, S. P., Ramirez, S. (1999). Neuromuscular Electrical Stimulation and Dynamic Bracing as a Treatment for Upper-Extremity Spastcity in Children with Cerebral Palsy. Journal of Hand Surgery 24B: 2: 226–232.

Ozer, K., Chesher, S. P., Sheker, L., R. (2006). Neuromuscular electrical stimulation and dynamic bracing for the management of upper-extremity spasticity in children with cerebral palsy. Developmental Medicine & Child Neurology 48:559–563.

Al-Abdulwahab, S. S., Al-Khatrawi, W. M. (2009). Neuromuscular electrical stimulation of the gluteus medius improves the gait of children with cerebral palsy. NeuroRehabilitation 24:209–217.

 

Spasticitet
Kostnadseffektiviseringsanalys
Artikel i Ortopediskt Magasin 3/2014
FAQ

Studie med konduktiv pedagogik

Konduktor och Mollii-expert Mira Auer, verksam på ett center för konduktiv pedagogik i Pouilly-sur-Loire i Frankrike har genomfört en studie på 26 barn som har använt Mollii i kombination med konduktiv pedagogik. Studien presenterades på nionde världskongressen för konduktiv pedagogik i Budapest i december 2016. Läs hela studien här!

 

Multicenter-studie

Inerventions har tilldelats ett EU-bidrag inom ramen för Horizon 2020 för att genomföra en multicenter-studie i nära samarbete med Karolinska Institutet, Hvidovre Hospitale i Köpenhamn och Medical University of Vienna. Syftet är att studera Molliis effekt inom områdena stroke, cerebral pares och ryggmärgsskada. Projektet inleds i oktober 2016 och väntas pågå till slutet av 2018.

Det är oerhört glädjande att vi nu inleder ett nära samarbete med tre av Europas främsta universitetssjukhus, som alla visat stort intresse för Mollii och vår metod att behandla människor med olika typer av hjärn- och ryggmärgsskada. Tack vare detta projekt kommer evidensen för Mollii att stärkas inom våra huvudsakliga användargrupper stroke, CP och ryggmärgsskada. Dessutom kommer vi få oerhört värdefulla kunskaper som på sikt kommer hjälpa oss att utveckla en bättre och ännu mer effektiv produkt.

Projektet kommer genomföras tillsammans med bland andra Prof. Jörgen Borg på Karolinska Institutet, Prof. Christian Wong på Hvidovre Hospitale, Dr Winfried Mayr på Medical University of Vienna samt København Bandagist Jan Nielsen A/S.

”I believe that the research project will be extremely interesting to examine the clinical effects of Mollii on children with cerebral palsy. We will examine the effects in regards to pain, ability for mobility and general quality of life.” Christian Wong, Hvodovre Hospitale

För mer information, vänligen kontakta VD Johan Seltborg, johan.seltborg@inerventions.se

Artikel Ortopediskt Magasin

Elektrisk stimulering är en väl etablerad medicinsk teknik som kan användas för att minska spasticitet och öka rörligheten hos personer med obalanserad muskelspänning, men behandling med enskilda elektroder är tidskrävande för patienten.

Läs artikeln i sin helhet här (länk)

 

Singlecase MS

Í september 2016 genomfördes en single-case studie på en kvinna med progressiv sekundär MS på Hobbs Rehabilitation i England. För att läsa studien, se bifogad PDF-fil (English).

Läs mer

Studie Region Skåne

Syftet med denna studie var att undersöka vilka effekter behandling med elektrodressen kan ge. Dels undersöktes mätbara effekter på deltagarnas grovmotoriska förmåga, ledrörlighet, muskeltonus och förmåga att klara aktiviteter i vardagen utifrån egna uppsatta mål. Dels undersöktes deltagarnas förväntningar på behandlingen och upplevelsen av förmågan att klara aktiviteter i vardagen samt behandlingens påverkan på smärttillstånd och välbefinnande. Studien omfattar åtta deltagare i åldern 7-31 år varav sju har fullföljt tolv  veckors behandling, samtliga mätningar och intervjuer.

Studien genomfördes 2014 på barn- och ungdomshabiliteringen och vuxenhabiliteringen i Region Skåne.

Läs mer

Studie Falun

På uppdrag av habiliteringen i Falun pågår just nu en studie på barn med cerebral pares där man jämför effekten av användandet av elektrodressen Mollii med den effekt som barnen tidigare har fått med Botulinumtoxinbehandling. Studien kommer att pågå i 6 månader och resultat av studien kommer att publiceras under 2017.

Ansvariga för studien är Ortopedläkare Hanne Hedin och sjukgymnast Ann Sjödén. Målet är att få med ytterligare habiliteringscentra i studien.

För eventuella frågor hänvisas till Hanne Hedin via e-post: hanne.hedin@telia.com

NeuroFlexor

Inerventions har länge letat efter ett snabbt och enkelt sätt att få siffror på Molliis effekt på spasticitet som kompletterar fysioterapeutens bedömning. Spasticitet är mycket svårutredd och vid användning av de flesta mätmetoderna är det svårt att undvika eller utesluta felkällor.

Under juni månad har Inerventions för första gången utvärderat Molliis effekt med NeuroFlexor (www.aggeromedtech.com), ett nytt innovativt mätinstrument för att mäta spasticitet i handen. NeuroFlexor är framtaget och validerat av forskare på Karolinska Institutet. Testmätningen utfördes på en person med svår spasticitet till följd av cerebral pares. Testet visade på en tydlig reduktion av spasticiteten, efter enbart en timmes användning av Mollii.

Läs mer

Meta-studie

Nyligen publicerades denna metastudie som sammanställer 14 RCT-studier med sammanlagt 550 deltagare där TENS utvärderas som behandling mot spasticitet. Slutsatsen är att det finns signifikant evidens för att TENS förbättrar spasticitetsrelaterade problem. Läs abstrakt och slutsats nedan, hela studien finner du nedan eller på PubMed här.

Läs mer

Återrapport Västernorrland

Sex vuxna personer med cerebral pares har under 6 månader utvärderats i ett ordnat införande i Sundsvall, Västernorrlands landsting. Rapporten för fyra av dem hittar ni här.

Läs mer

Om Spasticitet

Spasticitet är ett tillstånd som kännetecknas av ökad muskelspänning och förstärkta eller felaktiga reflexer.

Läs mer

Abstract till masterstudie

En studie på 6 barn med cerebral pares har genomförts i Luleå under 2015. Rapporten är ännu inte publicerad, men en abstract hittas på LTU:s hemsida.

Läs mer